Vasaloppet efterlyser trofé från 1922

År 2022 firar Vasaloppets sitt 100-årsjubileum genom att arrangera det historiska loppet Jubileumsvasan, som med 139 deltagare ska återskapa 1922 års lopp. Nu efterlyser Vasaloppet ett av de främsta prisen från 1922, en bronsskulptur av en skidåkande Gustav Vasa, vars öde är okänt sedan den fyrfaldige Vasaloppssegraren Arthur Häggblad sålde sin prissamling strax före sin död 1989. Vet du var priset finns?


Vasaloppets segrare 1922 Ernst Alm med den försvunna bronsskulpturen föreställer Gustav Vasa.
Vasaloppets segrare 1922 Ernst Alm med den numera försvunna segertrofén. Bronsskulpturen föreställer Gustav Vasa och var ett vandringspris skänkt av Familjejournalen Vårt Hem. Foto (beskuret): Norsjö Skidlöparmuseum

År 1922 lyckades IFK Mora med bara två veckors förberedelser arrangera ett nationellt skidlopp som omedelbart blev en jättesuccé. Vasaloppet var fött. Redan till det första loppet dignade prisbordet med priser skänkta av företag, privatpersoner, organisationer och till och med en pokal från kung Gustaf V. Prissamlingen värderades till 11 000 kronor, motsvarandes 295 000 kronor i dagens penningvärde. Merparten var dock vandringspriser. Segraren fick en guldmedalj, andra till tionde plats silvermedaljer och övriga 107 deltagare som tog sig i mål erhöll bronsmedaljer.


Ett av vandringsprisen – en 25 centimeter hög bronsskulptur av en skidåkande Gustav Vasa – är dock försvunnen. Priset skänktes av affärsmannen Johan Petter Åhlén som drev postorderfirman Åhlén & Holm (senare Åhléns). Företaget hade 1921 startat tidningen Vårt Hem och skulpturen fick namnet Familjejournalen Vårt Hems vandringspris.

I reglerna för priset framgår att det ”tillfaller såsom ständig egendom den löpare som tre gånger i följd eller fyra gånger utan ordningsföljd hemfört detsamma”. 22-årige Ernst Alm från IFK Norsjö var den som vann det allra första Vasaloppet den 19 mars 1922 och därmed fick den första inteckningen i Vårt Hems vandringspris.


Skidlöparen Arthur Häggblad med sin imponerande prissamling där Gustav Vasa-trofén syns i mitten.
Skidlöparen Arthur Häggblad med sin imponerande prissamling där Gustav Vasa-trofén syns i mitten. Han var den första att vinna Vasaloppet fyra gånger och fick därmed behålla skulpturen som var ett vandringspris. I slutet av 1980-talet sålde Arthur Häggblad sin samling och frågan är var Vasaloppstrofén då hamnade. Foto: Västerbottens museum

På 1930-talet gjorde Arthur Häggblad (1914–1989), den färgstarke skidlöparen från IFK Umeå, sitt inträde i Vasaloppshistorien. Det var han som efter femmilen vid SM 1935 i Falun, på frågan från Dalarnas landshövding hur det kändes efter loppet, svarade: ”Åk själv, gubbjävel, så får du känna!”

1936 var Arthur Häggblad nära att ta sin tredje raka seger i Vasaloppet, men slutade tvåa. Den tredje segern kom istället 1937 och 1940 vann Arthur Häggblad sin fjärde seger i Vasaloppet och tog därmed hem Vårt Hems vandringspris för alltid. Året därpå flyttade han till Stockholm där han öppnade sportaffär.


Arthur Häggblad blev 81 år och dog den 16 juni 1989. Han hade inga efterlevande barn och ska ha sålt sin imponerande prissamling strax innan han dog. Men vad hände då med ett av Familjejournalen Vårt Hems vandringspris? Vart tog det vägen? Vasaloppets samlarklubb har i flera år försökt lokalisera priset, utan att lyckas.

– Till 100-årsjubileet 2022 och Jubileumsvasan den 12 februari vore det väldigt roligt om vi fick veta var priset finns och kanske låna det för att få visa upp det på plats i Mora och Sälen, säger Mats Rylander, projektledare för Vasaloppets 100-årsjubileum.

Den som vet något om det försvunna priset får gärna kontakta Mats Rylander på Vasaloppet: Telefon 072-209 05 78 eller e-post mats.rylander@vasaloppet.se


Källa: Vasaloppet