Tjejlopp gör skillnad för kvinnor

Att delta i tjejlopp är betydelsefullt för kvinnor och lyfter deras självförtroende. Kvinnorna siktar in sig på att prestera så bra som möjligt och det är det fysiska utförandet som är det viktigaste, trots arrangörernas ofta stereotypa inramning av folkfest och att det är något att unna sig. Det är en av slutsatserna i Karin S. Lindelöfs och Annie Woubes forskning kring tjejlopp.


Annie Woube (t v) och Karin S. Lindelöf (t h) vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, har sammanställt sin forskning om tjejloppens betydelse för kvinnor i en bok som släpps 10 maj. Foto: Julia Benjaminson (vänster), Makadam förlag (mitten), Joelin Quigley Berg (höger)

Lindelöf och Woubes forskning pågick 2011–2018 vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet och har nu bland annat resulterat i en bok, I tjejers spår – för framtids segrar: Om tjejlopp och villkor för kvinnors motionsidrottande.


– Deltagarna fokuserar på och blir stärkta av den fysiska prestationen. De uppskattar tjejloppen eftersom de upplever en jämnare konkurrens och gillar att det är en kvinna som är först i mål. De känner sig inte uttittade i samma utsträckning som i blandade lopp utan det är känslan av att kroppen fungerar som betyder något, säger Karin S. Lindelöf, etnolog och universitetslektor vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.

De första tjejloppen kom på 1980-talet och växte fram med utgångspunkt i kvinnors faktiska livsvillkor och ansvarsområden. Bristande jämställdhet, som att kvinnor fått ta och fortfarande tar ett större ansvar för hemmet, har gjort att tillgången till fritid har varit ojämlik för kvinnor och män. Det har också funnits en manlig idrottsnorm som signalerade att motionslopp inte var något för kvinnor.


Varje år deltar hundratusentals personer i något av de svenska tjejloppen, exempelvis Vårruset eller Tjejmilen. Tjejloppen är för många kvinnor en introduktion till en sportvärld som de inte har känt till eller varit vana vid. Ofta är de instegslopp till både längre och blandade lopp.


Tjejloppen marknadsförs ofta med ord som gemenskap, fest och glädje – utan jäkt och stress – som något som man genomför tillsammans med kollegor eller kompisar. Ända sedan 1980-talet har loppen målgruppsanpassats utifrån arrangörernas föreställningar om vad kvinnor är intresserade av eller vill ha. De större loppen har ofta kringarrangemang som shoppingtält, underhållning och sociala aktiviteter som en del deltagare tycker är problematisk.

– Många deltagare känner en stor ambivalens inför begreppet ”tjej” i det här sammanhanget. Det finns en uppsättning föreställningar och fördomar om kön och kvinnlighet som arrangörerna ramar in loppen med, som alla inte håller med om. Men deltagarna själva fokuserar på den fysiska prestationen och upplever detta som stärkande och att det ger självförtroende. Det som är återkommande bland deltagarna i studien är att idrottandet i enkönade sammanhang är befriande, säger Annie Woube, etnolog och forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.


Forskarna har intervjuat deltagare och haft tillgång till berättelser från över 600 kvinnor som deltagit i Vårruset, Tjejmilen, Tjejvättern eller Tjejvasan. De har även med egna, autoetnografiska rapporter, när de själva har deltagit i tjejlopp.


Tjejloppen har ändrat på träningsvärlden och skapat nya sätt att idrotta på. Om det innan var prestation och tävling som var i fokus för både manliga och kvinnliga motionärer, finns nu en stor grupp vars träning är måttfull, tillåtande och funktionell.

–Tjejloppen kom med ett annat perspektiv, där stoltheten över prestationen, att genomföra loppen och att kunna använda kroppen på ett funktionellt sätt är viktigare än blodsmak i munnen. Det som började med till exempel Vårruset och Tjejmilen med fokus på att det ska vara lättare och kul att motionera, har följts av andra lopp som är för alla, exempelvis Blodomloppet och Midnattsloppet. Man kan släppa idealet att det handlar om att vara bäst och att prestationen är det enda som mäts, säger Karin S. Lindelöf.


De närmaste åren kommer forskarna att fortsätta med att studera genusaspekter på deltagande i extremlopp, som ultramaratons, Iron Man och olika slags motionslopp under extrema förhållanden.


Boken I tjejers spår – för framtids segrar: Om tjejlopp och villkor för kvinnors motionsidrottande (Makadam förlag) släpps den 10 maj.

  • White Facebook Icon
  • White Instagram Icon

© 2020 fritid & park i Sverige förlag AB. All rights reserved.