Sågspån bäst och billigast för snölagring

Sportlovet närmar sig men en stor del av Sverige har haft barmark hela vintern. Snölagring är ett sätt för skidanläggningar – speciellt i landets mellersta och södra delar – att rusta för ett mildare klimat med färre snödagar. I en ny studie har forskare vid Luleå tekniska universitet undersökt vilka metoder för snölagring som fungerar bäst.


Nina Lintzén, snöforskare vid Luleå tekniska universitet, har tillsammans med andra forskare undersökt vilka metoder som är bäst för snölagring. Den bästa metoden visade sig också vara den billigaste. Foto: Luleå tekniska universitet

I en ny studie har olika metoder för snölagring granskats. Med laboratorietester har forskarna undersökt hur väl bland annat bark, flis, ensilage, sågspån och textilier med olika andningsförmåga bevarar snön. Även om en snöhög isolerats väl, smälter vanligtvis 15–30 procent bort till nästa säsong. Är isoleringen bristfällig försvinner betydligt mer än så.


– I dag används framför allt geotextildukar och olika träbaserade material för snölagring i Sverige. Det är lätt att få tag på och är ganska billiga material. Vår forskning visar att sågspån är väldigt bra för snölagring. Vi har faktiskt inte hittat något som är billigare eller bättre, säger Nina Lintzén, snöforskare vid Luleå tekniska universitet och huvudförfattare till studien.

Enligt studien kan sågspån återanvändas för snölagring i flera år, men nytt sågspån är bättre vad gäller vattenavrinning och hur väl det släpper igenom fukt. Studien visar också att bark isolerar sämre än sågspån, och att ensilage inte är att rekommendera som täckmaterial för snölagring. Textildukar fungerar bättre om det går att ha en luftspalt mellan snön och tygmaterialet.


Nina Lintzén har ett antal handfasta råd till skidanläggningar som vill rädda eller förlänga säsongen genom att lagra snö:


  • Täck snön som ska sparas så tidigt som möjligt, helst innan smältningen har kommit igång.

  • Hitta en skyddad och gärna skuggig plats för snön. Var noggrann med att smältvattnet som bildas kan rinna undan – annars är risken stor att snön blir till is.

  • Håll ytarean så liten som möjligt, utan att högen blir så brant att täckmaterialet ramlar av. Snöhögens geometri spelar roll för ytsmältningen – värmen från luften påverkar mer än värmen från marken.


– Med en bra planering är det ganska enkelt att lagra snö, men många vet i dag inte hur de ska gå tillväga. Vi vill gärna nå ut med vår forskning, speciellt till mindre anläggningar, säger Nina Lintzén och fortsätter:


– Det behöver inte vara särskilt dyrt att lagra snö – kostnaderna rör främst transporter och maskiner. För att spara in på utgifterna kan alpina anläggningar vid säsongens slut skrapa ihop och lagra snö på plats i backen i väntan på nästa vinter.


Bakom studien Laboratory investigation of different insulating materials used for snow storage står forskare från Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet och Peak Innovation. Studien kan läsas här

  • White Facebook Icon
  • White Instagram Icon

© 2020 fritid & park i Sverige förlag AB. All rights reserved.