15-åring ska rädda svenska golfbanor

Dollarspot, eller myntfläck, är en ny grässjukdom som snabbt sprider sig även bland golfanläggningarna i Sverige – och övriga Norden. Sjukdomen kan, i värsta fall, fullständigt ödelägga en golfbana.


– Vår forskning har visat att det ändå går att begränsa sjukdomen. Men det kräver att såväl golfspelare som klubbar också tar sitt ansvar, säger Maria Strandberg, vd för STERF, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse, som fyller 15 år 2021.


#dollarspot #myntfläck #golfbana #grönyteskötsel #sterf
Dollarspots, myntmärken, som de kan se ut på en golfbana. Foto: STERF

Dollarspot är en följd av klimatförändringarna i världen och ett allt varmare klimat även i Norden. Man har funnit två varianter av sjukdomen på våra breddgrader där svampen kan orsaka skador på alla vanliga gräsarter och ger ljusa, runda, vissna fläckar i gräsmattan, så kallade myntfläckar.


Sjukdomen upptäcktes första gången i Norge 2013 och i Sverige 2014. I Danmark har dollarspot varit känd i minst tio år. Vad man vet i dag finns sjukdomen på ett hundratal banor bara i Sverige, och ytterligare fler i övriga Norden. På några banor har skadorna varit allvarliga – upp till 75–80 procent dött gräs på greener och fairways.

Internationellt försöker man begränsa spridningen av dollarspot med hjälp av kemiska bekämpningsmedel som exempelvis fungicider (ämnen som är giftiga för svampar). En väg Maria Strandberg på STERF inte förespråkar och då främst av miljöskäl:


– För oss i Norden handlar det om att istället skapa bättre och effektivare skötselmetoder. Det är den bästa och enda vägen på lång sikt.


STERF försöker agera proaktivt och har därför tagit fram en rad filmer och faktablad med råd och rekommendationer som ett resultat av deras deras forskning. På STERF:s hemsida finns också tips och råd hur vi tillsammans ska göra för att försöka kontrollera dollarspot.


Vad ger du får råd till alla golfspelare i Sverige – och övriga Norden?

– Dollarspot sprids via skor, klubbor och maskiner. Så för golfspelare handlar det om att tvätta av eventuellt infekterat gräs från sina skor och annan golfutrustning så att sjukdomen inte sprids vidare, säger Maria Strandberg.


Just gräs spelar förstås en central roll i STERFs övriga forskning och att välja rätt grässort kan vara guld värt för golfklubbarna. STERFs experter testar kontinuerligt de grässorter som importeras utifrån för att identifiera de sorter som är bäst rustade att överleva i vårt klimat och våra begränsade ljusförhållanden, och som är toleranta mot sjukdomar och därmed kan konkurrera med ogräs.

– Varje år publicerar vi en lista över grässorter där gräsen är rangordnade efter bästa kvalitet ur golfsynpunkt, säger Maria Strandberg och betonar vikten av att frisk gräs är beroende av att man gödslar, vattnar, dressar, luftar och klipper gräset på ett korrekt sätt.


– Här har vi också tagit fram praktiska råd och rekommendationer som är lätta att använda och hjälper klubbarna att spara pengar, förbättra kvalitén och göra bra miljöval.


Ny teknik inom banskötsel är något vi kommer att få se mer av i framtiden, menar Maria Strandberg, och här har STERF precis startat ett projekt i samarbete med Husqvarna AB där man testar hur användandet av robotgräsklippare kan påverka såväl gräskvalitén som ekonomin för klubbarna, bland annat på Jönköpings GK.


#dollarspot #myntfläck #golfbana #grönyteskötsel #sterf
Maria Strandberg, direktör på STERF, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse, driver på forskningen för att rädda svenska golfbanor från dollarspot, myntfläck, som kan ödelägga banorna helt. Bättre och effektivare skötselmetoder ska komma tillrätta med problemet – utan att använda fungicider (ämnen som är giftiga för svampar). Hunden Freja hoppas att det lyckas. Foto: Karin Schmidt

Golfbanan som uteklassrum för grundskolelever är ett annat uppmärksammat pilotprojekt som STERF driver just nu. En pilot har gjorts på Motala Golfklubb och siktet är nu inställt på en utökad pilot på tre av Stockholms grundskolor med tillhörande golfklubbar, bland annat Björkhagens Golfklubb, i samarbete med Utbildningsförvaltningen, Stockholms Stad.


I år firar STERF 15 år som forskningsstiftelse och Maria Strandberg anser att deras olika forskningsprojekt varit till nytta för såväl golfspelarna, klubbar, förbund som för hela utvecklingen av idrotten.


– Vi har även påverkat politiskt. Tack vare resultat från våra projekt kunde vi exempelvis vara med och påverka formuleringen av EU:s direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel, säger Maria Strandberg.

Vid sidan av en mängd praktiska tips, råd och rekommendationer till spelare, banpersonal och klubbar, tycker hon att deras forskning framför allt bidragit till en ökad medvetenhet och inte minst utveckling vad gäller klimat- och hållbarhetsarbetet inom golfsporten i de nordiska länderna.


Claes Salomonsson


FAKTA

• STERF är en förkortning av Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation och är de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse.


• Syftet med verksamheten är att bedriva gemensam forskning och utveckling och genom samarbete utnyttja den kunskap och expertis som finns på området inom Norden.


• Verksamheten finansieras genom att varje golfförbund bidrar med 0,5 euro per medlem och år. Det har under de 15 år stiftelsen funnits inneburit cirka 50 miljoner kronor som använts till forskning och utveckling.


• Läs mer på www.sterf.org