Människor och gäss i bättre samklang

Femtio, hundra, hundrafemtio, tvåhundra… Den stora gåsräkningen har börjat. Under de kommande åren ska professor Johan Elmberg och hans kollegor kartlägga hur dagens gäss rör sig, äter och tänker.



Gåsprojektet drivs av Högskolan Kristianstad och under två år kommer en gåsinventering att genomföras runt Hammarsjön söder om Kristianstad varje månad. Forskarna noterar antal gäss de ser och vad de äter.


65 gäss har utrustats med satellitsändare så att deras rörelsemönster kan observeras. Dagligen kommer också rapporter från fågelskådare runtom i landet, som observerar gäss som bär halsring.


Men varför inventerar man gäss? Johan Elmberg konstaterar att gässen visserligen studerats flitigt under 1900-talet, men att kunskap är en färskvara och behöver ständigt uppdateras för att vara relevant.


– I dag ser både klimatet och jordbrukslandskapet helt annorlunda ut, vilket gjort att gässen blivit betydligt fler och dessutom lagt om sina flyttmönster. Allt färre lämnar Sverige under de milda vintrarna.

Detta märks inte minst hos lantbrukare och staten betalar staten betalar årligen ut ersättning till jordbrukare som fått sina grödor förstörda av gässen. Projektet kommer därför att studera vilka metoder som är mest effektiva att skrämma eller locka bort gäss.


Även stadsbor kan reta sig på hur gässen uträttar sina behov i parkerna. Johan Elmberg beskriver situationen som en svår balansgång mellan olika intressen. Visst är det glädjande att en del gäss mår bra och blir allt fler – det gäller främst grågås och vitkindad gås. Fjällgåsen, däremot, finns endast ett tjugotal exemplar kvar i Sverige. Samtidigt gäller det att hitta ett möjligt samspel, för att minska risken för konflikter.


– Målet är att vi ska samsas bättre, vilket skulle göra både människor och gäss till vinnare, säger Johan Elmberg.
  • White Facebook Icon
  • White Instagram Icon

© 2020 fritid & park i Sverige förlag AB. All rights reserved.