Därför firar vi midsommar

Varför dansar vi runt en lövad stång, hoppar över gärdsgårdar och leker lustiga små grodor till midsommar? Jonas Engman, arkivchef och etnolog på Nordiska museet ger svar på den populära och mytomspunna traditionen.


Dans runt midsommarstång är för alla åldrar. Foto: Karl Heinz Hernried, Nordiska museet

Vad är det egentligen vi firar under midsommar?

Ser vi till Europa i övrigt, så är midsommar en del av firandet av övergången mellan vår och sommar, då människor sådde och hoppades på god växt. Midsommarfirandet går tillbaka till Johannes Döparens dag 24 juni och den tid när vi var katolska, före 1500-talet. Den kopplingen märks i Danmark och Norge, där dagen kallas S:t Hans dag. Midsommarfirandet kom till oss från Tyskland, antagligen i samband med att vi kristnades. Men i Sverige har vi sedan länge kopplat loss den religiösa innebörden, berättar Jonas Engman.


Hur länge har vi firat midsommar och hur har firandet förändrats?

– Midsommarfirande fanns i bondesamhället, med det menar vi tidig medeltid, före 1500-talet. Men vi vet ganska lite om det tidigaste firandet. I det protestantiska bondesamhället, efter 1500-talets början, förknippades midsommaraftonens natt främst med magiska krafter.

– Dagens sätt att fira på är modernt, ungefär från mitten av 1800-talet. Då lanserade den tidens medelklass ett firande med dans kring en midsommarstång i form av ett lövat kors. Innan dess var det vanligen fråga om en lövad stång, ibland med ringar runt stammen. Danser fanns kanske, men det är mer tveksamt, säger Jonas Engman.

– Fram till 1952 var midsommaraftonens fasta datum den 23 juni, men för att passa bättre in i arbetsveckan bestämdes 1953 att midsommaraftonen alltid skulle ligga på en fredag mellan 20 och 26 juni.

– I Norge och Danmark firas S:t Hans med lekar och sång och med att tända bål, något som vi tidigare sett i Västsverige. I svensktalande delar av Finland firas Juhunnus under tre dagar med bastu, midsommardans och midsommarbål. Förutom det är de övriga nordiska ländernas midsommarfirande mer blygsamt i jämförelse med det svenska firandet.

I Tyskland firas i viss utsträckning fortfarande Johannes Döparens dag, som kallas Johannistag med eldar och festligheter, men inte som i Sverige. Majstänger reser tyskarna i samband med Valborg. I övriga Europa firas dagen begränsat eller inte alls.

– Midsommarstången kom sannolikt till Sverige från Tyskland under medeltiden. Kransar och tvärslå dök upp under början av 1800-talet på lantgodsen och de högre stånden. Tvärslån som bildar ett kors och kransarna kring stammen gör att det dyker upp tolkningar om religiösa innebörder, för att inte tala om att midsommarstången skulle vara en fallossymbol med tanke på kransarna runt stammen.


– Det är ett önsketänkande hos en del som är rena påhitten. Forskningsmässigt finns det inga som helst belägg för att människor associerat midsommarstången med en fallos. Däremot förknippar vi i vår tid gärna midsommar och midsommarnatten med romantik och kanske till och med erotik – men det är en helt annan historia!

Var kommer dans, lekar och små grodor in i bilden?

– Dans kring midsommarstången har nog förekommit i alla fall sedan 1800-talet. Men dansen med sånger tog fart under 1920-talet. Då gavs det ut sångböcker med melodier och texter som kopplades till högtider. En var Små grodorna, som tycks gå tillbaka på en nidvisa som brittiska soldater sjöng om sina franska fiender under Napoleonkrigen. Innan dess var det en fransk melodi som troligen fanns i varianter i flera delar av Europa. I Sverige förknippades den alltså senare med midsommar, då vi i dansen leker grodor. Att byta skepnad från människa till djur är ett grundtema i ritualer både historiskt och globalt. Då blir det en sorts maskerad – och det blir skojigt!


Hur kommer det sig att vi talar om sju blommor under huvudkudden?

– I det protestantiska bondesamhället förknippades midsommarnatten med magiska krafter. Det finns mängder av varianter på hur man trodde sig kunna använda nattens magi och sia om framtiden. Man ska vara klar över att det handlade om mycket konkreta frågor som speglar den tidens vardagliga levnadsvillkor, som oftast var mycket svåra: en tillkommande, skörd, hälsa. Det var absolut inte frågan om att gudar skulle nedstiga eller stora rikedomar.


– Att rulla sig naken i daggen i gryningen på midsommardagen kunde bota en från sjukdom. Att hoppa över sju gärdsgårdar gav hälsa, god skörd eller rikedom och sju blomster under kudden gjorde att man kunde få se sin tillkommande i drömmen. Oftast var det unga kvinnor som gjorde så, eftersom det var mycket viktigt för försörjningen för en kvinna att bli gift. Så midsommarfirandet handlade mest om magi, inte så mycket dans, säger Jonas Engman.

Glad midsommar!

  • White Facebook Icon
  • White Instagram Icon

© 2020 fritid & park i Sverige förlag AB. All rights reserved.